Om papptak

Det klassiska papptaket är en svensk uppfinning och har använts i snart 250 år. Det är ett takmaterial som passar lika bra på klassiska timmerstugor som industribyggnader med platta tak. Genom åren har det skett en enorm produktutveckling, från de första varianterna av den lumppapp som uppfanns av Arvid Faxe i slutet av 1700-talet till dagens moderna rullar med asfaltimpregnerad polyesterduk (som alltså inte innehåller någon papp alls).

Den främsta fördelen med papptak är priset, där även de dyraste varianterna är avsevärt mycket mer prisvärda än andra takmaterial. De är också hållbara, så att ett väl skött papptak håller i minst trettio år.

En annan fördel, som i många fall blir helt avgörande, är att papptak passar bra för tak med lägre lutning. På många industrier, garagetak och hus från 60- eller 70-talet finns det helt enkelt inget rimligt alternativ till papptak. I Sverige används ofta papptak även på fritidshus och sommarstugor.

Det är framförallt tre saker som utmärker ett bra papptak: material, metod och montör. Ett bra material håller länge, lägger sig bättre och gör taket tätare. Genom att välja rätt metod, att helt enkelt lägga taket på rätt sätt, gör att det blir ordentligt tätt runt stoser, skorstenar och andra genomföringar. Slutligen är en duktig takmontör helt avgörande för ett gott resultat.

Skötsel

Du behöver ta hand om ditt papptak om det ska hålla i många år och hålla huset tätt. Papptak är relativt ömtåliga, så det gäller att sotaren och andra som har ärenden upp på taket är försiktig och att pappen hålls fri från grenar och annat. Vid renoveringar, monteringar eller sotning bör du därför skydda taket med exempelvis en robust träskiva.

Ett modernt papptak kräver inget mer löpande underhåll än att du sopar rent från material som inte hör hemma där. En vanlig piassavakvast duger oftast bra. Om du har ett platt tak bör du se över eventuella rensbrunnar eller liknande, så att inte vatten blir stående på taket. Takpapp håller tätt mot regn och rusk, men är inte ett material som lämpar sig för en bassäng. Takkonstruktionen kan dessutom ta skada av den extra vikten.

Historia

I slutet av 1700-talet började Arvid Faxe framställa ett nytt takmaterial av lumppappersmassa, blandat med släkt kalk, kopparvitriol, järnhaltig jord och animalisk olja. Av lumppappen gjorde han kvadratiska skivor, som lades diagonalt på taken och liknade skiffertak. Materialet passade lika bra för gamla grånade timmerstugor på landet som för taken i de städer som alltmer växte fram i Sverige.

Under 1820-talet började man, vid Grycksbo pappersbruk, tillverka en lumppapp som skulle doppas eller bestrykas i trätjära innan montering. Även den här pappen tillverkades i ark, men spikades på samma sätt som takplåt med liggande falsar - antingen längs med takfallet eller diagonalt. Under 1840-talet började man behandla pappen med stenkolstjära, som tål sol och regn bättre än trätjära.

Munksjö började tillverka takpapp på rulle 1862, vilket gjorde monteringen avsevärt enklare. Nu kunde takpappen läggas med långa våder från nock till takfot. Fortfarande behövde pappen bestrykas med tjära för att hålla tätt, men på 1890-talet kom den färdigimpregnerade pappen. För att skydda pappen och tjäran från att brytas ner av sol och vatten började man belägga den med sand eller krossad skiffer.

Ikopals fabriker började tillverka en asfaltspapp, som bättre tål väder och vind och kunde hålla i upp till femton år, i Danmark 1904 och i Malmö 1916. På 50-talet stod den asfaltsimpregnerade pappen för 90 % av försäljningen, men den äldre tjärpappen användes fortfarande i vissa fall - dels för att den var billigare och för att den rätt skött kunde hålla längre än asfaltspappen.

Runt 1970 blev takpappen ett tätskikt av plastmaterial och slutade rent tekniskt att vara en papp. Under 80-talet förbättrades takmaterialet ytterligare, med polymermodifierade asfaltstätskikt, för att klara av temperaturskillnader ännu bättre. Idag är all takpapp i handeln tillverkad av asfaltsimpregnerad polyesterduk.

Katepal dubbel

Det bästa tänkbara papptaket får du när vi lägger ett SBS-modifierat enlagstätskikt från Katepal. Takmattan är SP-godkänd och har en tjocklek och styrka som klarar alla de tuffaste miljöerna, samtidigt som den fortsätter att vara smidig vid kyla och stabil vid höga temperaturer.

Katepal dubbel fungerar lika bra på både nya och gamla tak - och går att lägga på både takpapp, råspont och betong.

Ladda ner vår pdf här.

Miljö och återvinning

Idag framställs takpapp nästan helt av petroleumprodukter, som inte går att återvinna eller återanvända. Tack vare det stora energiinnehållet kan gammal takpapp ändå tas om hand, genom att energin utvinns i en kontrollerad förbränning. Alla våra material är miljömärkta och speciellt utprovade för det nordiska klimatet.